Mor, när hon fyllde 100 år 2019-07-24. Bilden från födelsedagsfesten i Apladalen i Värnamo. På festen var hela hennes efterföljande storfamilj samlad. Totalt var vi 42 personer. En sida från festen kan ses här.
1919-07-24 föddes mor Dagmar i huset till vänster på bilden. Fadern Frans Sjöstrand hade 1919-05-08 lämnat sin gravida fru och de 9 barnen. Han avled i den världsvida viruspandemin, som fick namnet Spanska sjukan. På denna sida kan du läsa historien om mors barndomshem och hemmet, som far gästade, när mor och far hade sällskap. Paret växlade dock inte ringar i barndomshemmet, som idag är flyttat till Hånger Hembygdsgård.
Ringar växlades på en parkbänk i Jönköpings Stadspark – med en vidsträckt utsikt över länshuvudsstaden. Fotograferingen gjordes hos Holmquist Foto i Jönköping. I början av 1946 skedde bröllopet i broder Anton Sjöstrands nybyggda villafastighet några 100 m från barndomshemmet.
På juldagsmorgonen 1946 hände det dramatiska saker i fähuset på gården Norra Brusås i Hånger socken. Den halmtäckta ladan syns skymta vid vänster bildmittkant (Träbockarna över taktäckningen längs taknocken syns som en taggig linje ) och bilden är troligen fotograferad på 1910-talet.
Dramatiken startade i början av julmånaden. Pappa Gustav var på ensamarbete i skogen – en ny ladugård skulle byggas några 100 m längre ner i backen. Lyckligtvis skedde arbetet inte långt borta från allfarvägarna. (Vi hade t.ex. ett utskifte långt ut i storskogen som heter Galtakull ). Pappa arbetade då nära stora landsvägen till Värnamo, när olyckan skedde. Ett komplicerat benbrott blev resultatet. Pappa lyckades med stora smärtor krypa mot landsvägen. När han närmade sig vägdiket hördes ljudet av en bil. Han lyckades delvis resa på sig och vifta med armarna så högt som var möjligt. Handelsmannen i grannsocknen Dannäs stannade bilen och transporterade sedan skogshuggaren till lasarettet i Värnamo för gipsning av benet. Detta var kanske enda bilen den dagen, eftersom detta troligen var enda bilen i båda socknarna (i varje fall söder om olycksplatsen).
På juldagens morgon var höggravida mamma Dagmar pga pappas handikapp den enda, som kunde handmjölka korna i fähuset. Hon stiger upp i ottan – och då går fostervattnet. Trots detta måste plikterna fullföljas. När mjölkningen var klar transporterades mor till BB i Värnamo, där jag föddes.
För områdesorientering på gården kan följande foton klickas på..
1/ denna bild från år 1964 visar platsen för den gamla ladugården. Det enda som 17 år efteråt är kvar är körbryggan till hörännet. I gräset kan grunden till stallbyggnaden anas. Taket på boden skymtar i vänster bildunderkant.
2/ här syns boden på bilden ovan från andra hållet samt mangårdsbyggnaden från 1908. Boden innehöll potatiskällare, utedass, visthus och snickarboa.
3/ och här strax före rivningen 1964. Timret är synligt, eftersom fasadbrädorna hade avlägsnats.
4/ Mor i bilen med dotter, yngste sonen, mor Ida, moster Maria och syster Elsa. Boden skymtar i bakgrunden.
5/ Mor och bror längst till höger och far försöker lugna fotograferingsovilliga jag. Mors svärfar Anders och svägerska Dagny i mitten. Fotot från 1950 och med mangårdsbyggnaden i bakgrunden.
Den fortsatta historien är att mor bodde på gården Norra Brusås 3 under 63 år. Pappa konstaterade – ”på denna gård är jag född och här vill jag dö”.
2008 firade far 90-årsdagen med fest tillsammans med hela storfamiljen samt mors bror Sixten Sjöstrand, som trots sin höga ålder själv körde sin gamla Saabbil från gården i Tånnö (Sixten dog någon månad före sin 100-årsdag). Jag använde också tillfället till att intervjua Sixten gällande hans fars död (Se längst ner på sidan! ). 2 månader senare avled pappa. Mor bodde kvar på gården i 1 år och flyttade sedan till en egen lägenhet i Värnamo.
2011 sålde vi vår släktgård sedan 1895 där mor bott i 63 år från 1946 – 2009.
Här besökte vi mor i lägenheten i Värnamo i samband med hennes 97-årsdag. Mor bodde sedan kvar i sin lägenhet tills nu i februari månad 2021 då hon flyttade till äldreboendet Linneberg. 11 dagar innan sin 102-årsdag lämnade mor den här världen.
Efter begravningshögtiden i Hånger Frikyrka och gravsättningen återsamlades familjer, släktingar, vänner och grannar i kyrkans församlingsvåning till en minnesstund. Jag fick då möjligheten att göra en återblick på mors långa liv. Genom att klicka här finns möjligheten att ta del av återblicken.
I tillbakablicken på mors långa liv redogör jag också för både mors och fars förfäders långa anknytning till Hånger Frikyrka – en anknytning ända tillbaka till 1860-talet (2020-1860 = 160 = 16 decennier ). Församlingen arbetar idag 2021 med 2 kyrkolokaler. Begravningshögtiden ägde rum i det som tidigare var Hånger Pingstkyrka. Mors mor Ida Sjöstrands begravningsgudstjänst hölls i den andra kyrkolokalen – tidigare Hånger Missionskyrka. Klicka på denna bild från gudstjänsten 1963. Till vänster syns jag själv bakifrån i vänster bildkant och bredvid mig sitter min kusin Birger Sjöstrand.
————————————————————————————————————————————
Min mormors farfar (mm ff) Lars Johannesson överlevde alltså 1:a hälften av 1800-talet och blev en frikyrkopionjär (som du läste om i min återblick under begravningshögtiden i Hånger Frikyrka).
Min morfars farfar (mf ff) Bengt Petersson gjorde det inte och katastrofen blev stor. Sverige före 1850, och före väckelserörelsernas framväxt, befann sig i en katastrofal situation. Spritmissbruket var mycket utbrett i befolkningen. Väckelserörelserna bidrog till att rädda mina förfäder i både mors och fars släkter. På en kusinträff med anledning av besök av vår amerikanske kusin blev jag ombedd att hålla ett tal på engelska. Där nämnde jag om Bengt och här är ett utdrag från släktboken (som berättas om i nästa stycke ). – Men väckelsen räddade efterföljande släkter. Morfars far Gustav var med vid byggnationen av Missionshuset i Tånnö och hans son Sven blev Kinamissionär. Morfar Frans gifte in sig i mormors släkt med pionjärerna i Hångers Missionsförening.
Intervju med morbror Sixten Sjöstrand i samband med fars 90-årsfest i föräldrahemmet Norra Brusås 3 – gällande Sixtens far och min morfar Frans Sjöstrands död i Spanska sjukan 1919-05-08 ;
Det kändes mycket angeläget för mig att få veta detaljer kring dödsfallet, eftersom det i en släktings släktbok på nätet noterats att Frans dog i samband med en olycka på gården. (Är nu ändrat i släktboken efter mitt samtal med Sixten, som hade kontakt med sin släktforskande kusin Gunnar Tonnquist ).
Sixten, som var 6 år 1919, berättade att far kommit in på kvällen från ladugården och kände sig väldigt frusen. Han minns att fadern satte sig och placerade fötterna uppe i bakugnsluckan över köksspisen. Där satt han på kvällen. Dagen efter fick han hög feber och isolerades i stora finrummet. Sixten minns att provinsialläkaren från Värnamo kom med taxi, som stannade uppe vid stora landsvägen. Han besökte fadern vid 2 tillfällen men efter 1 veckas sjukdom dog Frans den 8 maj. Läkarna hade på den tiden ingen kunskap om virus utan trodde att smittan orsakades av en aggressiv bakterie. Sixten var äldsta barnet, som inte börjat skolan i Hånger och flyttade därför till sin moster Maria i Tånnö. Frans far Gustav fick flytta till sin dotter i Tånnö. Mor har berättat att Sixtens flytt endast var planerad att vara tillfällig. Efter en period skulle Sixten hämtas hem till sin syskonskara om då 10 barn – mor var född. När hämtningen skulle ske var inte Marias man hemma och hon ville inte själv och på egen hand tillåta att Sixten fick följa med hem till Hånger. Sixten blev kvar på gården i Tånnö till strax före sin 100-årsdag.
Morbror Sixten Sjöstrand var hela livet engagerad i Missionshuset i Tånnö ( som hans farfar Gustav var med om att bygga). Dit körde han sin gamla Saabbil så sent som i 97-årsåldern.
Min morfars bror Sven var en av 8 Kinamissionärer, som utgick från det lilla Missionshuset i Tånnö alldeles söder om Värnamo. Kan någon församling visa ett så stort procentuellt missionsengagemang – dessutom under en begränsad tidsepok ?? Den missionsintresserade kan vid lämpligt tillfälle klicka till denna sida. Här kommer du direkt till kap 14 i släktboken, som skrivits av hans son Gunnar.
Mor och Far.