stugauppepafjallet – 2

Stuga uppe på Fjället

På denna sida kan du också läsa bildberättelsen som finns på www.instagram.com/stugauppepafjallet/. Bildsafarin fortsätter kontinuerligt. Senaste inlägg hittas längst ner på denna sida, som kan redigeras bättre. Bilderna här kan dessutom förstoras. Dessutom blir upplevelsen bättre genom intressanta länkar att klicka på. – Gilla dock gärna bilderna på Instagram !

Jag börjar med några bilder som fotograferats v. 1907. Sedan återvänder bildsafarin från minnenas arkiv till där vi slutade nederst på denna sida.

Här står februarisolen lågt på himlen och har ännu inte lyckats skingra moln/dimma upp mot fjället.
Vi går nu in i stugauppepafjallet och fotograferar ett antal bilder ut genom fönstren i olika riktningar. Alla följande foton, tills vi återvänder till Bydalen för att fortsätta bildberättelsen med 19 km turskidåkning över fjällen tillbaka hit till stugauppepafjallet, är fotade ut från stugan.

Så öppnar vi fönstret och tar nästa bild.
Som du ser växlar vyerna hela tiden, när du sitter vid matplatsen i stugauppepafjallet. Fler exempel har du här 1 & här 2 samt nästa bild.
Vad som går att göra i snön här utanför sovrumsfönstret visas i kommande bild.
V. 1906 var vi 2 personer i stugauppepafjallet men v. 1907 var det sportlov för generationsfamiljens Göteborgare. Exakt hälften av de 20 familjemedlemmarna fyllde stugan. Familjen, som bodde i sovrummet längst upp till höger på bilden, sysselsatte sig efter pisthemkomsten utanför sitt sovrumsfönster enl. nästa bild.
Utanför sitt sovrumsfönster i stugauppepafjallet gräver familjen från Göteborgs skärgård. Från hav-fjell.
Fönstret längst till vänster var till sovrummet för den utanför grävande skärgårdsfamiljen. I stugauppepafjallet´s andra 4-bäddssovrum bodde 2 kusinflickor med sina fäder. Tidigare i veckan grävde de 4 kusinerna på många ställen på den stora stugauppepafjallet-tomten. Då går vi in och tittar ut genom fönstret på nästa bild.
På nästa bild har vi öppnat fönstret och fotograferar ut.

År 2018
Utsikt från entrédörren upp mot fjället år 2016.
Utsikt rakt ut från entrédörren.
Bredvid denna bild nr 2 på denna sida kan du läsa min egen Vasaloppskrönika. Där hittar du också en länk till filmen från min målgång.

Då var det dags att sopa bilen och återvända till bildsafarin från minnenas arkiv till där vi slutade i Bydalen nederst på denna sida.

————————————————————————————————————-

Vi är alltså på väg tillbaka till Bydalen/Höglekardalen för att fortsätta bildberättelsen. Vägen går vid foten av fjället Drommen. Var du inte med förra gången – eller vill du återuppleva bilderna längs vägen? Klicka då till denna sida, scrolla ner till denna bild och fortsätt bilderna tills du kommer fram till Bydalen.
Efter ytterligare bilder från Bydalen kommer bildberättelsen från vandringen upp genom Dromskåran. Därefter startar bildsafarin upp till Falkfångar-/Storfjället – väster om Drommen och Östfjället – och vidare längs skidleden ner till Gräftåvallen/Klevfjällsbyn. Efter 19 km turskidåkning är vi tillbaka i stugauppepafjallet.


Bildsafarin är tillbaka i Bydalen. 4 yngre barnbarn, 3 medelålders barn och 1 far/mor-fars-gubbe. Alla – utom jag – är Göteborgare.

stugauppepafjallet´s ägare uppe på Västfjället ovanför Fjällhalsen i Bydalen. Över våra huvuden syns Dromskåran mellan Drommen till vänster och det snöfältsklädda Falkfångarfjället. En bit längre ner ligger de översta fjällhusen i ett stort nybyggnadsområde, som använder serpentinvägen upp till Fjällhalsen som uppfartsväg. Några fjällhusexempel kan ses nedtill på denna sida
Dromskåran med Östfjället rakt över – med stugauppepafjallet på dess östsluttning. Blått fjäll med moln över toppen är Falkfångarfjället. Vitt fjäll till höger är Hundshögen. Sikten och molnen varierar ofta i fjällen. På denna bild ser du toppen av Hundshögen bättre. På denna syns Östfjället mitt mellan Drommens 2 toppar och över Dromskåran syns Storfjället. Falkfångarfjällets topp längst till höger.
3 st nybyggnadsområden mitt i Bydalspisterna med serpentinvägar 200 höjdmeter upp från dalen. I mitten av bilden syns ett antal nybyggnationer. Dromskåran som vanligt mäktigt i synfältet från de olika nedfarterna. Här är sikten klar mot topparna av Östfjället och Storfjället. 3 km nedfart och 420 höjdmeter. Nästa bild från byn där nere. Bilden visar fjällhus, som du kanske passerar på vägen nedåt. Under de senare åren har 100-tals hus/stugor byggts i Bydalsfjällen —  i Gräftåvallen, Fjällhalsen, Bydalen och Hovde.

I denna nedfart passeras dessa fjällhus. Husen ligger uppe på fjället i nybyggnadsbyn som syns på föregående bild. Bilderna från 2015. Nu har ganska många nya hus tillkommit. Tydligen svårt att fota i backe. Har du padda får du luta i sidled så att flaggstången är i lod.

Detta fjällhus ligger längs nya serpentinvägen upp på fjället, där vägen börjar nere i Bydalen.

2 söner och 2 sondöttrar startar nedfart i Hovde med 240 m fallhöjd ner till dalen. Dromskåran rakt i blickfånget.

Nu återstår bara sista branten ner till Fäbodliftens dalstation. Dromskåran i fjället på andra sidan dalen.

Fjällhus i Hovde med Dromskåran synlig över taknock. Husets läge syns här från pist längst västerut – där fotot är taget är det 240 höjdmeter ner till dalen.

Timmerstuga i Bydalen med utsikt mot Dromskåran. Nu följer en bildserie, där vi startar på toppen av Hovdehögen och åker 420 höjdmeter ner till starten av Fäbodliften – P. Sedan följer de utlovade bildberättelserna med vandringen upp genom Dromskåran och turskidåkningen från Hovde över fjällen hem till stugauppepafjallet.

Det är påsklov år 1993 och äldsta dottern står på toppen av Hovdehögen och med Åreskutan i bakgrunden. Härifrån skall vi nu starta en bildberättelse de 420 höjdmetrarna (Sveriges högsta efter Åre) ner till starten av Fäbodliften. 1993 fanns inte denna lift och tillhörande nedfarter. Denna bild och de 4 följande är fotade innan jag och bildsafarin kastar oss utför Toppbranten. Detta bildläge är markerad med 1 i detta dokument och där ser du också Åreskutan.

Bild med Åreskutan i högre övre hörn – från Hovdehögens topp 2016 – 23 år senare.

Då startar vi från Hovdehögen ner mot stupen med de branta topp-pisterna. Hundshögen (nästan samma höjd som Åreskutan) och Oviksfjällens högsta topp syns vit i bildmitt. Blåa toppen till vänster med molnen är Falkfångarfjället och toppen till höger är Prästlekarfjället. Detta bildläge är markerad med 2 i detta dokument.

Äldsta dotter och äldste son har stannat precis efter avtaget till vänster för svarta pisten Toppbanten. Det är påsklov 1993. Framför dem ligger pisterna Topphanget och Toppspecialen. Jag och bildsafarin väljer nu 25 år senare att störta ut för Toppbranten. Rakt över Dromskåran syns den branta östsluttningen för fjället Östfjället. stugauppepafjallet ligger på denna fjällsluttning. Detta bildläge är markerad med 3 i detta dokument.

Här håller vi till vänster och rakt fram mot stupet med pisten Toppbranten. Nästa bild kommer med pisten nedifrån. Dromskåran och Östfjället rakt fram. Detta bildläge är markerad med 4 i detta dokument.

Svarta pisten Toppbranten. Siffran 5 på nästa bild visar fotoläget för bilden.

2 söner och 2 sondöttrar startar nedfart i Hovde med 240 m fallhöjd ner till dalen = gul linje. Röd linje är stugauppepafjallet´s bildsafari från Hovdehögens topp. Sedan följer 2 bilder, då båda åken åkt ur denna bild.

Här har sällskapet åkt ut ur föregående bild och kommit tillsammans med bildsafarin en bra bit ner i pistens fortsättning mot dalen. I fjället på andra sidan dalen ruvar Dromskåran över dem.

Nedkomna till dalstationen för Fäbodliften. Alldeles nedanför löper vägen mellan Bydalen och Höglekardalen. På andra sidan vägen ligger Hovde fäbod. 1956 gästade min frus familj dalen. Familjen åkte tåg från Göteborg till Mattmar och buss till Hallen. Då fanns inte den 4 km långa vägen. Familjen åkte då båt på Dalsjön och Storån från Bydalen in till Höglekardalen. Därifrån vandrade sedan familjen fram till samelägret i Hosjöbotten. Här kan du också hitta info om dagens Hosjöbotten.

År 1956 och 4 syskon Lundgren från Göteborg har tillsammans med mor och far vandrat den långa vandringen från Höglekardalen till samebyn Hosjöbotten. Här fotograferade tillsammans med samen Anders Danielsson. Under senare hälften av 1960-talet turistade min blivande fru och hennes bröder i Bydalen under påskloven. Påsken 1969 blev min 1:a bekantskap med Bydalsfjällen och besöket är dokumenterat på denna sida. Eftersom årets påskhelg innebär ett 50-års fjälljubileum för mej, kommer jag nu att bjuda på en bildkavalkad från pisterna i Bydalen.

Påsk 1969 och påsk 2019. Vi firar 50 årsjubileum med en bildkavalkad från Bydalsfjällens pister. Bilderna är numrerade i bilden efter fotoplats. Vid < alldeles utanför bildkant. Vid >> långt öster om siffran. Du kan klicka här så öppnas bilden i ny flik, som du kan ha öppen hela tiden, när du klickar på bildlänkarna nedan.
Bild 6; Söner med döttrar i Långravinpisten.
Bild 7; Uppe vid Fäbodliften.
Bild 8; Massor av nya fjällhus uppe på fjället under senare år.
Bild 9; Vid toppen av Långravinliften mot Långravinpisten.
Bild 10; I Pianosvängen.
Bild 11; Vid toppen av Hovdeliften.
Bild 12; Vid toppen av Långravinliften mot Pianosvängen.
Bild 13; Vid starten av Paradliften.
Bild 14; Vid toppen av Fäbodliften mot toppen av Hovdehögen där liftarna Paradliften och Toppliften möts.
Bild 15; 3 av barnen 1993 vid toppen av Paradliften.
Bild 16; Fäbodpisten uppåt.
Bild 17; Fäbodpisten nedåt.
Bild 18; Sportlov 1997 och jag har just fyllt 50 år och firar i Bydalsfjällen.
Bild 19; ..och jag flyger vidare mot framtiden i bl.a. Bydalsfjällen.
Bild 20; 1997 och äldsta dotter och yngste son skymtar framför mellan henne och svärson.
Bild 21; Här har sonen väntat in och stoppat upp.
Bild 22; Det är påsklov år 2010 och siffran har fått ett X framför sig på platsen, där det hände. När vi åkt ur svarta pisten Skräckbacken korsat Paradliften och in i pisten Sista Skriket förlorade jag koncentrationen för ett ögonblick. Sneglade bakåt mot bröderna – de 2 äldsta barnbarnen. Snedskär och lång flygtur (p.g.a. branten)  med olycklig landning – båtbensbrott. Nybliven pensionär och nybliven Vasaloppsåkare. 3 månader senare bytte jag vid midsommar till badgips för att rädda badsäsongen på Rörö. Bröderna är idag elitinnebandyspelare och syns också på bilden från Rörö.
Bild 23; Svärdotter gör vid påsk 2010 ny bekantskap med nytt färdsätt på nytt underlag. Nyligen flyttat till Sverige från varmt land, där hon aldrig umgåtts med snö. – Påstår att hon bara som barn vid ett tillfälle sett ngt. vitt i luften.
Bild 24; Här testas en annan utförsdisciplin med telefonen i handen. Hon blev också bekant med längdskidåkningen, som jag själv idag sätter allra främst av skiddisciplinerna.
Bild 25; Påsk 1969 – påsk 2019 = 50 år och därför en gammal bild längst ner vid starten av den då enda liften i Bydalen. Gissa vem på bilden. Detta var långt före Stenmark !!

Som avsked till pisterna på Västfjällets/Hovdehögens sydsluttningar kan du till höger på denna sida starta en film.

Nu skall äntligen tidigare utlovad bildberättelse från min vandring upp genom Dromskåran starta. Vandringen är markerad med rött i bilden nedan. Om du klickar här får du mera info.

Sportlov 2018 och 2 söner med döttrar har tagit transportliften över Storån till Drompisten. Fotoplatsen är utgångsläget (=där de röda linjerna möts i höger bildkant på föregående bild)  för de kommande bildberättelserna – Vandringen upp genom Dromskåran och turskidåkningen till Gräftåvallen och stugauppepafjallet.

Det är oktober månad 1997. Jag har just lämnat Hovde fäbod och står  på denna bild på bron över Storån på väg över till Dromliften för att starta min vandring upp genom Dromskåran.
Nu kan du uppleva samma vandring, som jag skall berätta om i kommande bilder. Vandringen gjordes vid samma årstid som jag av en journalist och du har bilder och text, när du klickar här.

Här har jag kommit upp till det röda krysset i den näst sista bilden ovan och vänt kameran tillbaka mot dalen. Som framgår av tidigare bilder från oktober 1997 låg det dimma och nysnö över fjällen. Därför syns inte fjället Hovdehögen i Dromskårans öppning mot dalen. I föregående bild är det också något dimmigt runt Hovdehögens topp.

När jag 1997 vandrade upp genom Dromskåran, hade jag inte sett Sagan om Ringenfilmerna. När jag nu tittar på bilderna jag tog kommer jag att tänka på miljöerna i dessa filmer.

När du vandrar upp genom Dromskåran och inte vill vända tillbaka samma väg ? Då har du bara en möjlighet att komma ut ur klyftdalen! – Att klättra upp för sluttningen som avslutar Dromskåran i söder. Hur det skulle kunna se ut, när du klättrat upp, kan du se, när du klickar här.

..eller denna bild fotograferad 20110831.
I väntan på utlovade bilder från expeditioner över fjällen från Höglekardalen till stugauppepafjallet i Gräftåvallen följer några bilder på fjällen från hösten 2019.
Från höger syns Östfjället, Storfjället (topparna delvis i moln) och Gråhösen från Häggsåssjön den 19 september.
Samma vy den 10 oktober.

Drommen den 14 september.

Västfjället den 14 september. Vi plockade 75 liter lingon under 2 septemberdagar.

Kommentarer inaktiverade.